[wppa type=”slideonly” album=”27″]Any comment[/wppa]
Bråvalla Festival genomfördes för fjärde gången nu i helgen. Festivalen var rolig i det att den är stor och mycket människor var där. Ungefär 50 000 människor var där för att se banden, det låter som en hög siffra men ni får tänka att det var 70 000 som gick för att bara se Håkan Hellström på Ullevi. De flesta av banden har spelat på Bråvalla förr (tex, Veronica Maggio, Rammstein, Daniel Adams-Ray, Bring Me The Horizon, Volbeat och Zara Larsson.) så allt kändes väldigt repetitivt och tråkigt för de som besökt festivalen tidigare.  Men det positiva med att det inte var så mycket folk var att det knappt var någon kö till toaletterna, detta kan även bero på att de ordnade pissoarer till männen.
De ändrade även systemet med att få tillbaka pengarna som du satt in på ditt chip, i år var du tvungen att skapa ett konto och hoppas på att Scorpio lämnar tillbaka pengarna senare, eller så gjorde man som jag och mina vänner och slösade pengarna på onödiga saker inne på festivalområdet bara för att vi var för lata för att skaffa konton, jag äger nu fyra nya bandtröjor, en påse godisremmar jag aldrig kommer äta upp och en tatuering på ankeln.
Men de artister som uppträdde var bra, de flesta utav dem i alla fall. Det är svårt med de större artisterna att veta vad som är rutin och faktiskt improviserat med scenframträdandet. Gör de allt på rutin och bryr sig inte egentligen och vill hellre bara ta det lugnt. Vissa band som till exempel Rammstein förstår man ju har en rutin de måste följa eftersom de har en show och inte bara en konsert och hel del pyroteknik medan andra band som Bring Me The Horizon kan göra lite mer vad de vill.
De som gjorde bäst framträdanden tror jag var:
Rammstein- På grund utav deras gigantiska show som ingen av de andra akterna kunde slå på någon nivå och deras professionalitet.
Tenacious D –  De hade ett komiskt förhÃ¥llningssätt till sin musik som de flesta uppskattade, de gjorde mycket för att bara vara tvÃ¥ snubbar med varsin gitarr.
Biffy Clyro –  Simon Neils energi var väldigt chockerande dÃ¥ scenframträdandet inte var nÃ¥got jag trodde det skulle vara frÃ¥n det jag hade hört frÃ¥n deras musik, lyssna pÃ¥ Biblical och Many of Horror och tänk en hÃ¥rdrockskonsert till de lÃ¥tarna.
Blossoms – Blossoms första gÃ¥ng i Sverige och de skulle iväg direkt efter den var avslutad. Musiken är väldigt brittisk och det funkar inte riktigt i Sverige, de ska spela senare i Ã¥r pÃ¥ Reading & Leeds Festival i England och dÃ¥ tror jag det kommer komma en större publik än vad det gjorde här.
Bring Me The Horizon – Oliver Sykes (sÃ¥ngaren) snodde min bild pÃ¥ honom till hans instagram utan att ge mig cred sÃ¥ jag är lite sur över det, men det förändrar ju inte att framförandet de gjorde fortfarande var en av de bättre pÃ¥ festivalen även om det antagligen var pÃ¥ rutin och inte kändes som om de hade nÃ¥n bra kontakt med publiken.
